TAEKWONDO - Fotens och handens väg - Koreanska kampkonsters ursprung

Det ligger i människans natur att försvara sitt eget och sitt folks liv, därför faller det sig naturligt att utöva fysisk träning och kamp - medvetet eller omedvetet. I gamla tider så fanns inte vapen så obeväpnad stridskonst utvecklades på ett naturligt sätt.

Även när vapen hade uppfunnits - för offensiva eller defensiva ändamål - så fortsatte människor att utöva kampkonst utan vapen för att bygga upp sin fysik såväl som för att tävla med närliggande byar etc. I Koreas tidiga historia fanns det tre folkstammar och alla roade sig med kampkonsttävlingar under vissa ceremonier.

På den tiden så lärde sig människor kampteknik från strider med olika djur, vars defensiva och offensiva rörelser analyserades. Man tror att detta är grunden för våra dagars moderna Taekwondo, vars namn har ändrats genom tiderna från "Subak", "Taek kyon", och 1962 ändrades t o m namnet från Taekwondo till Taesoodo, något som man senare ändrade igen.

Vid den antika epokens slutskede fanns det på den koreanska halvön tre rivaliserande kungadömen. De hette Koguryo, Paekje och Silla. Alla tre byggde starka arméer med tränade krigare. Detta resulterade i att elitsoldatgrupper organiserades, som "Hwarang" i Silla och "Sonbae" i Koguryo. Båda grupper tränades i kampkonst, men studerade även litteratur och konst. Kungadömet Silla grundades år 57 f Kr. och Koguryo år 37 f Kr. Båda ansträngde sig för att uppfostra sina ungdomar till stora krigare och även stora medmänniskor.

Koguryos "Sonbae" och Taek kyon

Koguryo dominerade den norra delen på halvön vi idag kallar Korea, med ett ständigt hot från de kinesiska stammarna i norr. Därför organiserades i tidigt stadium elitgruppen "Sonbae" för att förstärka nationens försvar. Enligt historieböckerna betyder begreppet "Sonbae" en man av ära som aldrig drar sig från en strid, dvs. en medlem i en elitsoldatgrupp.

En historiebok om Chosondynastin beskriver också livet i Koguryos dagar;

"Folk samlades den 10:e mars varje år på ritualplatsen för att se svärdsdans, bågskytte, Subak (Taek kyon)tävlingar och så vidare." Detta tyder på att Taek kyon var en populär del av kulturlivet i Koguryo. Vidare berättas att; "Sonbaes levde i grupp, studerade historia och litteratur hemma och de gick ut för att hjälpa till att bygga vägar och fort till fördel åt samhället. De hängav sig alltid till nationen."Detta visar att Koguryo prioriterade Taek kyon som bas för all kampkonst, vilket bevisas av väggmålningar funna i gravvalv från koguryodagar. En väggmålning i gravkammaren Samsil visar två krigare i en man-mot-man kamp i taek kyon-ställningar och ännu en målning visar en scen från en koreansk brottningsmatch (Ssirum). Skillnaden mellan stilarna visas klart och tydligt. Man kan anta att den döde var en taek kyon-utövare eller hade någon annan koppling till kampkonst.

Sillas "Hwarang" och Taek kyon

Kungadömet Silla var beläget i den sydöstra delen av halvön vilket innbar att något större hot utifrån inte existerade. Men, i och med kungadömet Paekjes födelse på västflanken och Koguryos invasionsförsök från norr så var det nödvändigt att förbereda sig genom utvecklandet av kampkonst. "Hwarangdo" är ett typiskt exempel på Sillas kampkonst, vilket är slående likt "sonbaesystemet". Hwarang var namnet på den ungdomsgrupp som var starkt nationalistisk och gjorde allt för sitt land och sin kung. Hwarang betyder "blomstrande mandom".

Historieböcker berättar att; "Hwarangs valdes ut genom tävlingar och urval. De levde i grupp och tränade Subak (Taek kyon), Keom sool (svärdskonst), ridning och Ssirum (brottning). I fredstid så ägnade de sig åt samhällsgynnande gärningar såsom bygge och att hjälpa sjuka och gamla. I krigstid så var de alltid beredda att offra sitt liv för nationen. Hwarangkrigare var väldigt influerade av buddismens filosofi och man tränade kampkonst i de buddistiska tempel som byggdes. Vissa tror också att Hwarang och Sonbae varit förebilder för de japanska s k samurajerna.

Taek kyon förmedlat från Koguryo till Silla

Arten Taek kyon blev populariserad i Koguryo, den spred sig ned till Silla vilket man kan fastställa genom följande punkter:

(1) Ordet "Hwarang" (eller Sonrang) har samma betydelse som ordet "Sonbae" vilket indikerar att båda grupperna har samma ursprung.

(2) Båda grupperna har samma uppbyggnad vad gäller hierarki.

(3) Sonbaes hade tävlingar i Taek kyon vid nationella högtider och festivaler. Hwarangs hade också Taek kyon-spel och arten fortsatte att vara grund för all stridsträning till omkring 200 e Kr. Från omkring 300-talet så systematiserade Hwarangs Taek kyon i sina lärohus och gjorde också konsten tillgänglig för den stora massan.

Koreansk kampkonst under medeltiden

Koryodynastin återförenade den koreanska halvön och dynastin varade från 918 till 1392. Man utvecklade Taek kyon vidare och gjorde det till ett betydande inslag i rekryteringen av soldater. Tekniken gjordes mer kraftfull för att t o m kunna döda människor. I armén infördes rörelsemönster som kan liknas vid vapenexercis - utan vapen. I Koryodynastins tidiga dagar var kunskaper i stridsteknik den enda meriterande faktorn för befodran i armén. En vanlig soldat kunde bli general om han behärskade Taek kyon mycket väl. Man bjöd in ungdomar till taek kyon-tävlingar för att leta officersämnen bland de tävlande.

Redan då fanns vissa regler som de tävlande var tvungna att följa vilket bevisar att dagens tävlingstaekwondo har sitt ursprung från denna epok. I slutet av Koryodynastins epok så hade redan krutet och andra vapen uppfunnits vilket innebar att betoningen på Taek kyon minskade och arten blev mer en folksport.

Moderna tider

Koreas moderna historia täcker Yi-dynastin (1392-1910) och fram till den japanska ockupationens slut 1945. I och med eldvapnens uppfinnande så försvann regeringsstödet men Taek kyon/Subak var fortfarande populärt i Yi-dynastins början. Yi-dynastin byggde på konfucianismen vilket innebar att man slutade fira alla buddistiska festivaler och gav mer betydelse åt literatur och poesi än åt kampkonst. Dock fanns vissa kvarlevor från Koryodynastin som till exempel att välja ut soldater från Taek kyon-tävlingar.

Dock, efter en japansk invasion 1592 gav den då styrande kungen Jung-Jo order om ett starkare försvar vilket innebar hårdare militär träning och mer kampkonstutövande. Under denna tid publicerades ett verk om stridskonst kallad "Muyedobo-tongji". I verkets fjärde volym, titulerad "handstridstekniker", kan man se illustrationer på 38 rörelser, liknande vår tids Poomsae och grundteknik. Självklart så kan inte dessa "Poomsae" jämföras med dagens Taeguk- och Palgweserier. De har blivit moderniserade.

Japanska ockupationen

Japanska ockupationstiden är ett oerhört mörkt kapitel i koreansk historia. Korea och dess folk levde under hårt förtryck och oräkneliga förbrytelser begicks av japanerna. T o m koreanska förbjöds i skolorna. Under den japanska ockupationstiden blev all kampkonst förbjuden i ett försök att förtrycka det koreanska folket ytterligare. Än idag finns vissa motsättningar mellan Japan och de båda Korea som följd av denna oerhört mörka tid då Japan begick oräkneliga övergrepp även mot flera länder i Asien. Efter liberaliseringen av Korea 1945 vågade olika mästare komma fram i dagsljuset igen.

De nio största kampkonststilarna var då:

Sang-Moo Kwan, Han-Moo Kwan, Song-Moo Kwan, Chang-Moo Kwan, Moo-Duk Kwan, Kang-Duk Kwan, Jung-Do Kwan, Ji-Do Kwan och Chung-Do Kwan.

Dessa stilar var då inte riktigt kända under ett samlingsnamn utan mer som olika kampkonster. Under ockupationstiden tränade många koreaner japansk Karate-do, som var tillåtet. Därav så finns än idag stora likheter mellan koreansk Taekwondo och japansk Karate.

Den tiden kallas idag för Kwan-perioden. Även andra stilar började då komma fram vilket skulle resultera i vad vi idag kallar Hapkido, Kuk Sool Won, och Hwarang Do.

General Choi, Hong-Hi (1918-2002)

Grundare av International Taekwon-Do Federation

General Choi, Hong-Hi föddes den 9 november 1918. I sin barndom var han svag och sjuklig och hans föräldrar var ständigt oroade för hans hälsa. Han hade däremot en stark inre styrka och redan vid tolv års ålder så blev han avstängd från skolan för att ha agiterat emot de japanska myndigheterna som styrde Korea från 1910 till 1945. Efter denna relegering sände hans far honom till en av Koreas mest berömda lärare i kalligrafi, mr. Han, Il-Dong. Vad få visste var att mr. Han var mästare i en annan konst - Taek kyon. Han, Il-Dong blev bekymrad över sin nye elev och började parallellt undervisa honom i Taek kyon vid sidan om kalligrafistudierna för att bygga upp Choi's fysik.

1937 Sändes Choi till Kyoto, Japan för att fortsätta sin utbildning. I Kyoto mötte Choi en annan korean, mr. Kim som var mästare i en annan kampart - Karate-do. Redan efter två års intensiv träning graderades Choi till första dan, svart bälte i Karate-do. Senare tränade Choi även under Master Guchin Funagoshi, Shotokan-Karates grundare och graderades till 2 dan Shotokan av honom. Kombinationen mellan dessa karatetekniker tillsammans med Taek kyons fottekniker, var grunden till modern Taekwondo. När andra världskriget bröt ut, blev Choi mot sin vilja inkallad i den Japanska armén. Han blev utposterad i Pyongyang, Nordkorea. Choi anklagades för att ligga bakom den koreanska självständighetsrörelsen och blev satt i japanskt fängelse i åtta månader medan man gjorde förundersökningar för den väntande rättegången. I sin cell började Choi träna sin art i ensamhet. Strax därefter blev hans cellkamrat och fångvaktare hans elever. Till slut så blev hela fängelsegården en träningsplats. 1945 lämnade japanerna Korea och detta räddade Choi från avrättning två dagar innan den skulle verkställas.

Följande år blev Choi fänrik i den nya sydkoreanska armén.

Choi blev snart kompanichef i Kwang-ju där han började undervisa hela kompaniet. Befodrad till löjtnant förflyttades Choi till Taejeon och blev satt som chef för andra infanteriregementet. På sin nya post började Choi inte enbart undervisa koreanska soldater utan också amerikanska soldater som var stationerade där. Detta var den första kontakten för amerikanerna med vad som senare skulle komma att kallas Taekwondo.

1947 Blev Choi först kapten och sedan major. I slutet av 1948 blev han överstelöjtnant. 1949 blev han överste och besökte USA för första gången. 1951 blev Choi brigadgeneral. 1953 Skapades 29. Infanteridivisionen på Cheju island. Detta förde med sig att Choi skapade Oh do kwan (min vägs skola). Choi's träning av soldaterna blev enormt framgångsrik och äntligen kunde han börja vidareutveckla Karate- och Taek kyonteknikerna vidare till ett modernt system.

Den 11 april 1955 kallade den då mycket respekterade generalen samman ledarna för varje kwan, till ett historiskt möte. Eftersom skillnaden mellan de olika stilarna var relativt liten så föreslog Choi ett enande under ett namn. Så, vid detta historiska möte så enades man om namnet Taekwondo - fotens och den knutna nävens väg. Namnet påminde om den gamla termen Taek kyon så det verkade passande. En ny kampkonst hade fötts - en blandning av olika koreanska stilar, alla härstammande från de gamla Hwarang- och Sonbaekrigarna och japansk Karate-do. General Choi skapade 24 stycken Hyung (rörelsemönster) där alla symboliserade kända personer och händelser i koreansk historia. Dessutom så ingick de kata (hyung på japanska) som Choi lärt sig under sin tid som karateka i sin nya konst. Ett exempel är kata "Bassai" som än idag utövas inom Shotokan Karate-do. Efter en tid så tog Choi bort karatekatorna för att ytterligare "koreanisera" Taekwondo.

Taekwondo internationaliseras

1959 Började Taekwondo på allvar spridas internationellt. Taekwondos grundare turnerade LimChoiParkmfl.jpgtillsammans med sina nitton bästa svartbälten runt i Asien. 1959 blev general Choi även vald som president för det nybildade Korea Taekwondo Association (KTA). 60-Talet blev en boom för Taekwondo. Nu utövades arten inte enbart i Korea utan även i USA och i många andra länder med Choi som ambassadör. Choi grundade 1966 International Taekwon-Do Federation med medlemsländer som Vietnam, Malaysia, Singapore, Västtyskland, USA, Turkiet, Italien m fl.

 

1972 Gick generalen i exil av politiska skäl och flyttade till Toronto, Kanada där han öppnade ITFs nya högkvarter.           

Ovan: General Choi tillsammans med bla Park Jung-Tae, Rhee Ki-Ha och Lim Won-Sup.

Idag har ITF ca 90 medlemsländer och är det näst största förbundet inom Taekwondo. ITF har idag sina starkaste nationer i Nordkorea och andra forna östländer, förutom USA. I slutet av 70-talet började hundratals koreanska instruktörer emigrera för att sprida Taekwondo. 1975 anlände Akademiens grundare Grandmaster Lim Won-Sup till Sverige som koreansk representant. Generalen avled i Nordkoreas huvudstad Pyongyang 2002. Efter hans död har ITF splittrats i flera grupper och det finns numera tre större ITF organisationer.

ITF under Chang Ung, ITF under Tran, och ITF under generalens son Choi Jung-Hwa.

 

The World Taekwondo Federation (WTF)

I
Korea ställdes man nu inför ett problem. Man hade ett stort antal utövare utan ledning. En ny, regeringsstödd organisation bildades 1973, World Taekwondo Federation (WTF). Ett år senare tillsattes dr. Kim, Un-Yong som president för WTF och även för KTA och är det fortfarande än idag. Ett centrum för alla federationens aktiviteter byggdes i området Kangnam-gu i Seoul - "Kukkiwon", vilket ungefär betyder nationalsportscentrum.

 

Choi's rörelsemönster-serier - Hyung eller även kallade Tul, ersattes med nya s.k. Poomsae; Palgwe 1-8, Taeguk 1-8 och nio stycken dan-poomsae (svartbältes-poomsae). Numera så praktiseras nästan enbart Taeguk-serien och det är den serien som är officiellt graderingskrav för WTF och KTA. (Plus Poomsae Koryo till Ilyeo). Master Lee Jeong-Woo som skapade Poomsae hade sin grund i Ji-Do Kwan.

WTF är idag (2005) det största taekwondoförbundet med 179 medlemsländer och ca 50 miljoner utövare. 1973 Hölls det första WTF världsmästerskapet i Seoul. Som tidigare nämnts sÃ¥ ville man i Korea göra sig kvitt allt som kunde förknippas med Japan och Karate-do. Därmed gjordes ett radikalt avsteg - man förbjöd handtekniker mot ansiktet. Detta helt i motsats med karatereglerna där nästan alla poänggivande tekniker var slag mot ansiktet. När man senare började utveckla tävlingsregler sÃ¥ bestämdes att man till skillnad frÃ¥n karateregeln 'en träff - avbruten match' skulle bort. PÃ¥ sÃ¥ sätt lades grunden till den löpande form av fighting med snabba benkombinationer vi ser idag. Taekwondo som sport fick därmed ett tydligt särdrag och en starkare identitet. WTF satsade hÃ¥rt pÃ¥  sporten Taekwondo vilket kulminerade i att Taekwondo blev uppvisningsgren i OS i Seoul 1988. I Sidney Ã¥r 2000 blev sporten äntligen antagen som officiell gren vilket gjort enormt mycket för sporten. I länder sÃ¥som Spanien, Turkiet och Iran är Taekwondo en semi-proffsidrott.

 

Dagens Taekwondo
Taekwondo är en kampkonst med mycket nytänkande. Ständigt sker förändringar i t.ex. Poomsae. Nya varianter på balchagi sool - sparktekniker uppstår för att ytterligare effektivisera teknikerna. De nya träningssätten uppstår vanligtvis i Korea och sprids sedan till övriga världen. Träningen har förändrats mycket bara under 90-talet, så det är med spänning vi tar Taekwondo in i 2000-talet. Taekwondo har lyckats att bevara den ursprungliga aspekten – självförsvar och estetisk kampkonst, och även lyckats skapa en oerhört populär amatöridrott. Med IOKs stöd så kanske Taekwondo en dag kan bli en proffsidrott. Taekwondo har överlevt i över 2000 år och artens framtid har aldrig sett ljusare ut än den gör idag.